När ska man söka vård för sömnproblem?

Det är vanligt att sova dåligt någon gång, och oftast går det över av sig självt. Här går vi igenom, med 1177 Vårdguiden som huvudkälla, vilka tecken som visar att sömnen behöver vårdens hjälp och vad som händer när du söker.

Vanliga nätter och riktiga sömnsvårigheter

Det är vanligt att ha svårt att sova, eller inte sova alls, ibland. Efter en sådan natt kan du vara trött och ha svårt att fokusera, men oftast klarar du det du behöver göra, och därefter brukar sömnen återgå till det vanliga av sig själv. Det är också vanligt att vara vaken korta stunder under natten, och även om du vaknar flera gånger kan sömnen ändå vara tillräcklig.¹

Det blir ett problem om du sover för lite natt efter natt. Då kan du känna dig mycket trött, må dåligt och fungera sämre i vardagen.¹

Tecken på att det är dags att söka hjälp

Besvär som kan tyda på sömnsvårigheter:¹

• Det tar minst 45 minuter att somna på kvällen.
• Du vaknar en eller flera gånger under natten och har svårt att somna om.
• Du vaknar för tidigt på morgonen innan du är utsövd och kan inte somna om.
• Du är trött eller har svårt att hålla dig vaken under dagen.

Rådet är att söka hjälp om sömnbesvären inte blir bättre trots att du har gjort förändringar för att sova bättre. Ju tidigare du får hjälp och stöd, desto lättare är det att må bra igen.¹ Vilka förändringar som kan vara värda att prova beskriver vi i vår guide om sömnhygien.

När snarkning kan vara något mer

Snarkning kan störa sömnen både för dig och för den du delar sovrum med. Du som snarkar mycket och kraftigt kan ha sömnapné. Det innebär korta, upprepade andningsuppehåll under sömnen, och uppehållen gör att kroppen får syrebrist i samband med dem.^1,2

Du märker inte alltid uppehållen själv eftersom du sover. Vissa märker att de ofta vaknar till och sover oroligt, men oftast är det någon i omgivningen som lägger märke till dem. Du kan också bland annat vara extra trött på morgonen, trött på dagarna, vakna flera gånger på natten eller få huvudvärk på morgonen.²

Kontakta en vårdcentral om du vet att du snarkar och känner dig trött på dagarna, eller om någon i din närhet berättar att du har andningsuppehåll när du sover.² Det finns effektiv hjälp att få, och behandlingen syftar till att du ska kunna andas som vanligt när du sover.² Sömnapné är dessutom en riskfaktor för högt blodtryck och stroke, och den ökade tröttheten kan öka risken för trafikolyckor.²

Obehag i benen på kvällen

Willis-Ekboms sjukdom, som också kallas restless legs, innebär att det domnar, pirrar eller kryper i benen när du är stilla en längre tid. Det kan kännas på natten när du ligger i sängen och ska sova. Orsaken är okänd, men bakom en del fall kan det finnas till exempel järnbrist, njursvikt eller diabetes, och ibland är besvären en biverkning av vissa läkemedel. Det är dessutom ganska vanligt under en graviditet, särskilt under de sista månaderna, och besvären brukar då försvinna efter förlossningen.³

Lättare motion, till exempel en promenad före sänggåendet, brukar minska besvären, medan intensiv träning på kvällen kan förvärra dem. Kontakta en vårdcentral om besvären är svåra att lindra själv.³

Sömn och psykiskt mående

Sömn och mående hänger ihop. Det är vanligt med sömnsvårigheter när man mår dåligt psykiskt, till exempel vid utmattningssyndrom, depression, ångest eller posttraumatisk stress. Oro kan göra det svårt att sova, och det kan vara mycket svårt att sova när man har ångest.¹

Sömnsvårigheter nämns bland symtomen vid depression, till exempel att du har svårt att somna, vaknar flera gånger under natten eller sover alldeles för mycket.⁴ Tror du att du eller någon annan har en depression kan du kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.⁴ Det går också att ringa 1177.

Har du allvarliga tankar på att ta ditt liv ska du ringa 112 direkt. Samma sak gäller om du är orolig för att en närstående kan skada sig själv eller någon annan.⁴

Om du är sömnig i trafiken

Trötthet är en trafiksäkerhetsfråga. VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, skriver att undersökningar tyder på att trötthet kan vara en bidragande orsak i omkring 10 till 40 procent av alla olyckor.⁶ Att ha sovit för lite, ha varit vaken länge eller köra sent på natten eller tidigt på morgonen ökar risken, och förare med sömnstörningar nämns som en riskgrupp.⁶ Spannet är brett, och siffran ska ses som en uppskattning.

Har du sömnproblem och är så trött att du riskerar att somna när du kör är det ett skäl att kontakta vården. Transportstyrelsen anger att obstruktivt sömnapnésyndrom, snarksjukdom eller annan sjukdom med sömnstörning kan utgöra hinder för körkortsinnehav om förhållandena bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk.⁷ Vid en läkarundersökning för sömnapné värderas hur uttalad dagtröttheten är och om du följer en lämplig behandling.⁷

Vad händer när du söker vård?

En sömnundersökning börjar oftast på en vårdcentral. Du får svara på frågor om sömnvanor, trötthet och hur du mår i övrigt, och en del får också lämna prover. En läkare bestämmer om du behöver undersökas vidare, och då kan du få remiss till en utredning på ett sömnlaboratorium.^1,2 Vid misstänkt sömnapné kan remissen också gå till en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning.²

Vilken behandling du får beror på orsaken till besvären. Vid långvariga sömnsvårigheter är kognitiv beteendeterapi (KBT) den behandling som rekommenderas i första hand.¹ Du kartlägger din sömn med hjälp av en sömndagbok, lär dig hur sömn fungerar och får tekniker för att somna snabbare och sova mer sammanhängande. Effekten brukar hålla i sig under lång tid efteråt.¹

KBT kan också ges via nätet. De flesta regioner erbjuder KBT genom att du loggar in på 1177.se, och du kan göra uppgifterna när det passar dig. Du kan kontakta en vårdcentral eller din psykiatriska mottagning, och i några regioner kan du göra en egen vårdbegäran. Vad som gäller varierar mellan regioner.⁵

Sömndagbok: ett bra första steg

En sömndagbok är en del av KBT-behandlingen.¹ Du kan börja föra en själv innan du söker vård. Skriv ner när du la dig, ungefär när du somnade, hur ofta du vaknade och när du gick upp, och hur du kände dig på dagen. Då får du och vårdpersonalen en tydligare bild av hur sömnen ser ut. Det är vårt förslag på hur du kan förbereda dig, inget som 1177 uttryckligen föreskriver.

Så förbereder du dig

• Skriv ner hur länge besvären har pågått och vad som är svårast.
• Notera snarkning eller andningsuppehåll om någon i närheten har märkt dem.
• Ta med en lista på de läkemedel du använder, eftersom vissa kan påverka sömnen.
• Berätta om du känner dig nedstämd, orolig eller mycket trött på dagarna.

Att tänka på

Den här artikeln ger allmän information och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Vilken utredning och behandling som passar dig avgör vården. Är du osäker på var du ska vända dig kan du ringa 1177.