Vetekudde eller värmedyna – skillnader och säkerhet

Vetekudden och värmedynan används ofta till samma sak: att få en öm eller stel kroppsdel att kännas bättre. De fungerar dock olika och har olika risker. Här går vi igenom skillnaderna och vad myndigheterna säger om att använda dem säkert.

Två sätt att få värme

En vetekudde är en tygpåse fylld med spannmål som du värmer upp själv, vanligtvis i mikrovågsugn eller vanlig ugn. Den har ingen sladd och inga elektriska delar. Hur länge och hur den ska värmas styrs av tillverkarens anvisning, som ser olika ut för olika kuddar.

En elektrisk värmedyna får sin värme från värmetrådar inuti dynan och ansluts till eluttag, ibland med en kontroll där du ställer in temperaturen. Därför gäller andra säkerhetsråd för den än för en vetekudde.

Skillnaderna i korthet:

• Värmedynan har sladd, kontakt och värmetrådar som kan skadas. Vetekudden har inga elektriska delar.
• Vetekudden värms i ugn eller mikro efter tillverkarens anvisning, medan värmedynan ska användas enligt sin bruksanvisning.

Vad säger 1177 om värme?

Värme kan vara skönt om du har ont i musklerna, och en vetekudde är ett exempel som nämns.² Samtidigt hjälper rörelse och aktiv träning ofta bättre än passiva behandlingsmetoder som massage, värmebehandling och stretchning vid ont i nacke och axlar.² Värme kan alltså lindra och kännas skönt, men vid ont i nacke och axlar hjälper rörelse och aktiv träning ofta bättre.

Vid förlossning kan det göra mindre ont om man håller en varm vetekudde mot kroppen, eftersom hjärnan har svårt att ta emot många signaler på en gång.³ Det är en beskrivning för just förlossning, och vi drar inga slutsatser från den om andra situationer.

Så använder du en elektrisk värmedyna säkert

Elsäkerhetsverket uppger att det varje år inträffar flera olyckor med elfiltar och värmedynor. I många fall beror de på att värmetrådarna kommer i kontakt med varandra, vilket kan leda till en elektrisk stöt eller att de börjar brinna.¹ Myndighetens råd:

• Följ alltid bruksanvisningen, bland annat för hur dynan får vikas.
• Använd värmedynan under uppsikt. Den ska inte vara på när du sover.
• Veckla ut hela dynan när den används, så att temperaturregleringen fungerar som den ska.
• Kontrollera att produkten är CE-märkt. Genom märkningen försäkrar tillverkaren att produkten uppfyller grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
• Kontrollera att sladd och kontakt är hela och utan sprickor.
• Fundera på att byta ut en värmedyna som är äldre än tio år, oavsett hur mycket den har använts. Den skyddande isoleringen inne i dynan kan ha blivit sämre även om den ser ny ut.¹

CE-märkningen är alltså tillverkarens egen försäkran.¹

Vetekudde i mikron eller ugnen

Vi har inte hittat någon allmän myndighetsinformation om hur länge eller hur varmt en vetekudde ska värmas, och det är en av anledningarna till att vi inte anger några tider här. Följ i stället anvisningen som hör till just din kudde.

Det finns däremot ett räddningstjänstunderlag som visar att en torr frottéhandduk i mikrovågsugn kan bli en brandrisk. Gästrike räddningstjänst utredde 2010 en brand på en sjukhusavdelning. Branden startade sannolikt när en handduk hade värmts i en mikrovågsugn som smärtlindring och därefter lagts på ett tvättsäckslock. I försök som polisens tekniska rotel gjorde uppstod en glödbrand inne i mitten av en torr handduk efter cirka 30 sekunder när det inte fanns vatten i ugnen. Fanns ett glas vatten med, förlängdes tiden. Handduken kunde kännas kall på utsidan medan glödbranden pågick inuti. Utredarna drog slutsatsen att det är stor brandfara med att värma frottéhandukar i mikrovågsugn.⁵

Det gällde handdukar och inte vetekuddar, så det går inte att läsa som ett bevis för hur vetekuddar beter sig. Men det visar att något som känns ljummet på utsidan kan glöda inuti.

Brännskador av värme

En vetekudde kan ge brännskador på huden om den är för varm.³ Har man ryggbedövning vid en förlossning kan det vara svårt att känna hur varm vetekudden är, och då kan man få brännskador på huden.³ Rimligen gäller samma försiktighet för den som av andra skäl har nedsatt känsel, men det är vår egen slutsats och inte något 1177 skriver.

Om du får en brännskada läker de flesta ytliga skador av sig själva inom 14 dagar. Du kan spola skadan med svalt vatten direkt, men inte längre än 15 minuter eftersom risken för nedkylning då ökar. Använd aldrig is eller snö.⁴

När ska du söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller jourmottagning om du har fått en brännskada som:

• är vit, gråbrun eller svartbränd
• sitter på ett känsligt ställe, till exempel i ansiktet, på händerna, fötterna eller över stora leder
• har blåsor och är större än din egen hand
• har orsakats av elektricitet⁴

Kontakta också en vårdcentral om en ytlig brännskada inte har läkt inom 14 dagar.⁴ Har du ont i nacken och axlarna och inte blir bättre på två veckor bör du kontakta en vårdcentral. Det gäller genast om du får en plötslig, kraftig huvudvärk från nacken som inte går över, eller ont i nacken eller axlarna efter en skada.² Du kan alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma var du ska vända dig.